Presidentens prioriteringar

Irans president Mahmoud Ahmadinejad har lagt sig i debatten om rondellhundarna genom att kommentera publiceringen av bilderna i Nerikes Allehanda. Det tyder på två saker: att presidenten har en tämligen originell syn på drivkrafterna bakom publikationsbeslut i svensk landsortspress. Och att ledaren för republiken med 70 miljoner invånare har vissa problem med att prioritera sin arbetstid.

/Tommi

Minareten som försvann

Tidskriften Minaret dementerar sin avsikt att ställa ut Vilks Muhammedteckningar. Tidskriftens Mohamed Omar anger att han är djupt äcklad och indignerad över teckningarna och att tidningen ”tar avstånd från alla former av antisemitisk eller islamofobisk propaganda”.

 

Är Vilks numera famösa teckning av Muhammed som rondellhund konst? Otvetydigt. Är det bra konst? Tveksamt. Är det värt all denna äckel och indignation? Absolut inte. En teckning av profeten placerad i samband med sommarens knäppaste svenska fluga är (åtminstone för mig) inte ett dyft islamofobiskt. Snarare en symbolisk framställan av hur islam tagit plats mitt i folkhemmet.

 

Nåväl, döm själv. Den numera famösa bilden av Muhammed som rondellhund finns att beskåda på Vilks egen webbsida. Tillsammans med bilder av Muhammed som Übermensch, Kristus som elefant och en av medeltidens mest brutala antisemitiska ikoner: en Judesugga.

 

/Tommi

Rätt forum för muhammeddebatten

Sekulära Muslimer i Sverige och Kulturtidskriften Minaret  (utgiven av Svensk islamiska akademien) ska visa upp konstprofessorn Lars Vilks teckningar av profeten Muhammed. Jag kan bara gratulera till ett av årets klokaste initiativ.

 

I debatten om yttrandefrihet och konstnärlig frihet i Islam har jag hört mer än nog av förbudsivrande ärkeskäggon (vars känsliga själar ser varje kritik mot religionen som en kränkning), genomsekulära yttrandefrihetsförkämpar (som i all sin liberala glöd tenderar att glömma att ”frihet” inte bara betyder ”handlingsfrihet” utan också ”frihet från kränkningar”) och välvilligt paternalistiska kulturknuttar (med självpåtagen roll såsom ibland allmänhetens, ibland utsatta minoriteters beskyddare).

De som berörs mest av frågan om friheten och dess gränser i Islam är den stora majoriteten muslimer: de moderata och sekulära. Att den rösten varit efterlängtad i debatten syns i gensvaret, bl.a. i DN, SvD och Expressen.

Välkomna in i debatten. Scenen är er!

/Tommi

Hello world!

Pop the Casbah är nu i gång!